Jag mår verkligen inte bra just nu. Jag känner att allt går emot mig. Hur allt jag gör är fel, hur dum jag är och hur dåliga ideer jag har fast jag själv vet att de inte är så dåliga. Jag känner mig även ensam och oälskad även om jag har mina kompisar runt mig. Jag är så trött på att föröska få ihop tider att träffas med folk som bara drar sig ur, inte svarar eller bestämmer med andra även om vi bestämmde innan. Sen dessutom så vill jag ju att folk ska kontakta mig för att få ihop något(Syftar mest mest på helger och lov. Detta gör nog att jag känner mig mest ensam och oälskad). Hur rolig är man om man förösker att visa detta? Jo en liten bitch och det gör ju inte situationen lättare. Hur ska man göra då? You tell me.

Dessutom när man snackar med sina vänner och även om man inte överhuvudtaget  är intresserad av vad de säger så lyssnar jag och tar in eftersom det kanske betyder mycket för hen. Men när det är tvärtom då ser hen lite sur ut, hm:ar och ser allmänt uttråkad. Hur kul tycker ni att det känns att få den responsen? Tänk på den frågan i någon minut. 

Har bla suttit och gråtit för att jag inte orkar mer. Som en samanfattning kan man säga att jag mår psykist dåligt och jag verkligen tycker att detta är den värsta formen av "dålig häsla" efersom jag är sådan människa som tar sånt hårt till mig. 

Detta var väl i stort sätt mina tankar om detta ämnet just nu. Ni får gärna även komentera vad ni tycker, älskar att läsa sådant på både gott som ont!

Ingen mer passande bild eller låt än dessa: