Alla har vi kännt den någon gång. Känslan av att känna sig misslyckad. Jag personligen har oftast väldigt höga krav på mig själv. Både i skolan och resten av livet, även om jag inte alls visar det så går det runt i min hjärna hur jag kunde gjort det bättre. Hur jag kunde ha tänkt på det ena och det andra. Och till sist varför jag inte gjorde det bättre. Konstant dra ner mig själv för att jag vill göra det så bra som möjligt.
     

Även i de ämnena där jag bara satsar E så har jag som rutin i huvudet att utvärdera allt som kunde gått bättre när jag får tillbaka uppgiften. Trots att jag egentligen är nöjd så är jag på något sätt ändå inte nöjd. Can you feel me? Det har nog blivit en vana från grundskole tiden när det var minst ett C som gällde(förutom i matte för det suger jag i. Men kan tilläga att även här har jag varit onöjd med E på inprincip varje prov sedan åttan). Ett annat exempel är när jag fick A i medieproduktion i tvåan. Jag var förvånad och nöjd till en början men titt som tätt tog rutintankarna över och jag kunde inte glädja mig själv åt det som jag hade åstakommit. 
   

Sedan har vi ju resten av livet. Komipsar, festa, fotograferingen osv. Nu handlar det inte om att jag inte är nöjd med min kompisar eller att de suger. Det handlar mer om när jag är med de. Jag måste vara hyper glada Emma. Jag måste vara bättre på det ena och det andra(detta är en stor variation från person till person). Men huvudgrenen här är att jag inte egentligen förtjänar de. Thay are too good for me and I´m just an asshole they have to drag with. Jag är helt enkelt inte värda de.
    Fest delen är dock lite "lättare". Här handlar det i stora drag om att se bra ut, visa min sexiga kropp och vara så flörtig som jag kan, även om jag inte alltid känner för det. För inse fakta. Jag älksar att se bra ut, visa min sexiga kropp och vara flörtig men det är inte alltid att jag känner eller vill. Som sagt ingen press från någon av de som jag festar eller dricker med utan mig själv. Annars mår jag inte bra, enligt mig själv.
       Mitt fotande handlar om att jag ALDRIG är nöjd med en bild. Hittar alltid fel, saker som jag kunde gjort bättre och sågar mig tills det inte är roligt längre. Jag tror att detta är en liten liten del till att fotograferingen inte är lika kul längre. Jag hade liksom inte detta innan. Då var det endast roligt. Nu även om man t.e fotar en resa för minnen så sätter jag ribban oerhört högt. It´s like dude du är på semster. Lugna dig. Släpp allt.

But I can´t. Because i`m not good enough.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nytt år & nya möjligheter som man brukar säga! Det var ju varken igår elle idag eller för den delen någon månad sedan jag skrev här. Dessan kämpade lite längre än vad jag gjorde så att säga ;) Tänkte mest säga att vi i princip lagt ner bloggen helt. ...

    Båda finner ingen inspiration till att blogga. Därför tar vi bloggpaus på obestämd tid!    ...

God förmiddag, Hoppas att ni har det bra i solskenet!    Här är det bra. Har haft sovmorgon och en lugn start på dagen. Började med frukost och ett avsnitt Greys Anatomy.    I torsdags blev det en bra dag. Jag träffade ju min käre bloggkole...

God förmiddag,  Hoppas att alla har det bra!    Själv är det bra. Jag startade igång denna dag med ett spinningpass som man precis är hemkommen ifrån. Extra svettigt var det idag, men bra känsla hela vägen, roligt! I denna värmen är man extra t...

God kväll alla!    Hoppas att ni har det bra i den goa sommarvärmen. Var ju lite drygt 3 veckor sedan man gjorde ett inlägg här senast. Dagarna har verkligen varit fullspäckada, vilket är roligt förståss. Tänkte som vanligt göra en liten sammanfa...